Ordlista: Offentlig Upphandling & LOU A-Ö

Inga begrepp matchade din sökning.

Grundbegrepp

Offentlig upphandling: Den process där myndigheter, kommuner, regioner och vissa offentligt styrda bolag köper varor, tjänster och byggentreprenader i konkurrens. Regleras för att säkerställa öppenhet, likabehandling och ett effektivt utnyttjande av skattemedel.
LOU (Lagen om offentlig upphandling): Den svenska lag som reglerar hur upphandlingar över tröskelvärdet ska genomföras. Bygger på EU:s upphandlingsdirektiv och de fem grundprinciperna: icke-diskriminering, likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande.
Upphandlande myndighet: Den organisation som gör inköpet, till exempel en kommun, region, statlig myndighet eller ett offentligt ägt bolag.
Leverantör / anbudsgivare: Det företag eller den organisation som lämnar anbud och, om de vinner, levererar det som upphandlats.
Anbud: Leverantörens svar på en upphandling: ett formellt erbjudande som beskriver pris, lösning och hur kraven i förfrågningsunderlaget uppfylls.
Förfrågningsunderlag: Det samlade dokumentet, eller den samling dokument, som beskriver vad som ska köpas, vilka krav som gäller och hur anbud ska utvärderas.

Öppet förfarande: Alla intresserade leverantörer får lämna anbud direkt, utan föregående ansökan om att få delta. Det vanligaste förfarandet.
Selektivt förfarande: Upphandlingen sker i två steg: leverantörer ansöker först om att få delta, och endast de som kvalificerar sig bjuds in att lämna anbud.
Förhandlat förfarande: Myndigheten får förhandla om anbudens innehåll med leverantörerna innan avtal tecknas. Tillåtet endast under vissa särskilda förutsättningar.
Konkurrenspräglad dialog: Ett förfarande för särskilt komplexa upphandlingar, där myndigheten för dialog med utvalda leverantörer för att utveckla lösningsförslag innan anbud lämnas.
Förenklat förfarande: Ett förfarande under tröskelvärdet med färre formkrav än de direktivstyrda förfarandena, men fortfarande med krav på annonsering.
Direktupphandling: Ett förenklat inköp utan krav på annonsering, tillåtet när kontraktsvärdet understiger ett visst gränsvärde. Läs mer i vår fördjupning om direktupphandling.

Ramavtal: Ett avtal som fastställer villkoren för kommande köp under en period, oftast fyra år, utan att varje enskilt köp annonseras på nytt. Läs mer i vår fördjupning om ramavtal.
Avrop: Det enskilda köpet som görs mot ett redan tecknat ramavtal, utan ny annonsering.
Dynamiskt inköpssystem (DIS): Liknar ett ramavtal, men är öppet under hela löptiden så att nya leverantörer kan ansöka om att gå med löpande. Vanligt inom bemanning och konsulttjänster.
Kontrakt: Det bindande avtal som tecknas mellan myndigheten och den vinnande leverantören efter avslutad upphandling.

Tröskelvärde: Den beloppsgräns som avgör om en upphandling måste annonseras enligt EU:s direktiv, eller kan hanteras enligt enklare nationella regler. Justeras löpande, se aktuellt belopp hos Upphandlingsmyndigheten.
Uppskattat kontraktsvärde: Myndighetens uppskattning av vad hela avtalet, inklusive eventuella optioner och förlängningar, kommer att vara värt. Avgör bland annat vilket förfarande som ska användas.
Livscykelkostnad (LCC): En beräkningsmetod som väger in hela kostnaden för en produkt eller tjänst över dess livslängd, inte bara inköpspriset, till exempel drift, underhåll och avfallshantering.

Sista anbudsdag: Det datum och den tid då anbud senast måste ha kommit in. Anbud som kommer in för sent förkastas normalt utan undantag.
Tilldelningsbeslut: Myndighetens beslut om vilken leverantör som vinner upphandlingen, som meddelas till samtliga anbudsgivare.
Avtalsspärr: En obligatorisk väntetid, normalt tio dagar, mellan tilldelningsbeslutet och att avtalet får tecknas. Ger förlorande leverantörer möjlighet att begära överprövning.
Överprövning: En prövning i förvaltningsrätten av om upphandlingen genomförts korrekt, som en leverantör kan begära om den anser sig felaktigt förbigången.

Skallkrav: Obligatoriska krav som måste uppfyllas fullt ut för att anbudet ska godkännas. Ett enda ouppfyllt skallkrav gör normalt att anbudet förkastas.
Kvalificeringskrav: Krav på leverantörens egen förmåga att genomföra uppdraget, till exempel ekonomisk stabilitet, teknisk kapacitet eller relevant erfarenhet.
Tilldelningskriterier: De kriterier som avgör vilket anbud som vinner, till exempel lägsta pris eller bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.
BFPK (Bästa förhållandet mellan pris och kvalitet): En utvärderingsmodell där både pris och kvalitetsaspekter, som funktion, miljö eller kompetens, vägs samman till ett totalt betyg.
ESPD (Egen försäkran): Ett standardiserat EU-formulär där leverantören själv intygar att den uppfyller kvalificeringskraven, istället för att bifoga alla bevis direkt i anbudet.

CPV-kod: Common Procurement Vocabulary, EU:s klassificeringssystem för vad en upphandling gäller. Läs mer i vår fördjupning om CPV-koder.
NUTS-kod: En geografisk kod som EU använder för att ange var upphandlingen genomförs, till exempel region eller kommun.
TED (Tenders Electronic Daily): EU:s officiella databas för upphandlingar som annonseras över tröskelvärdet. Källan till all data som visas på vembudar.se.
Upphandlingsmyndigheten: Den svenska myndighet som ger vägledning och stöd kring offentlig upphandling, bland annat om gällande gränsvärden och regeltolkning.
Konkurrensverket: Den myndighet som utövar tillsyn över att upphandlingsreglerna följs, och dit man kan anmäla misstänkta överträdelser, till exempel otillåtna direktupphandlingar.

Har du en fråga om ett specifikt begrepp eller en pågående upphandling?

Hör gärna av dig, vi svarar gärna på frågor kring hur du hittar och tolkar upphandlingar.